I onsdag var det sista gången som jag och Freeman åkte och löshoppade före 3årstestet. Både lite bra och dålig känsla över det... då det känns bra över att han är så pass gammal som tre år men även att vi kanske inte riktigt är klara för uppgiften. Självklart så var det ett brunstigt sto med... men han sköte sig ganska bra till slut, men två lyft från marken med frambenen när jag rättade honom. Efter det lugnade han ner sig ganska bra. Fast när det var våran tur att löshoppa så rev han såå mycket mer än vanligt och han verkade ha mycket annat i huvudet än löshoppningen... En av gångerna han rev så fick han med sig bakbommen framför bakbenen så bommen antagligen slog emot baksidan på frambenen där senan sitter precis under framknät. Det märkte jag inte förens igår när jag skulle rida och höll på att longera honom lite innan uppsittningen. Han markerade konstigt, inte någon direkt hälta men rörelsestörning med markering var det. Så både Lena och jag undersökte benen på honom och såg att det var en liten svulldnad på vf. Ingen mer longering utan det blev en kort skritttur där vi klev lite över bommar för första gången. Han var super duktig och hade god framåtbjudning i skritten även om andra bommen vi gick över var lite svår att komma över... nästan så jag trodde att han skulle hoppa över den. Lena hörde av sig förut och svulldnaden nästan var borta och att det såg mycket bättre ut. Skulle ju vara så typiskt om vi inte skulle kunna vara med på 3års... hoppas dock!!

Idag åkte jag redan vid 9 tiden mot Vikbolandet. Skulle ha åkt igår men hade för ont i huvudet och de tabletter jag brukar ta för att bli av med den hjälpte inte... inte förens vid 4-5tiden på em kändes det som om jag var okej igen. Visst lite ont har jag nästan alltid men när jag har minnesluckor utan att va bakis... hmm...

Tror att min lilla kille hade saknat mig, han kom fram innan jag kom in i hagen! Vädret var perfekt att rida i med, inte för varmt och solen var så där lagom framme. Ut och longerade först lite, han var lite småseg så det blev inte så mycket. Han lyssnar bättre och bättre på mina hjälper där med och börjar förstå vad det är jag vill. Sen var det dags för att rida. Hann bara rida något varv så kom traktorn och skulle sygga till grusgården... Wille som var kvar i hagen fick rycket och sprang, bocka och var helt till sig... Freeman som inte bryr sig det minsta om traktorn undrade varför Wille sprang för och ville hänga på men det tyckte inte jag var någon bra idé. Wille lugnade ner sig till slut och jag kunde börja trava. Kände att han var stabil så jag testade om han kunde ta en galopp, första försöket var det mycket nära... Andra försöket få fick jag säga galopp och först då fattade han!! Han rullade på bra och vi saktade av efter bara 5-6språng. Så fattade jag 3ggr i varje varv utan problem. Det var bara en gång som han fattade höger istället för vänster men då var vi på en raksträcka så inte konstigt att han tar det lättaste då. Så skönt att vi ÄNTLIGEN har tagit tag i galoppen nu, känns som att vi kom ett steg närmare 3årstestet med ridtestet... fast om jag ska rida eller inte bestämmer jag då.

Flytten kryper sig allt närmare och lägenheten blir bara mer och mer tom!! Ska bli så skönt när flytten är klar och jag slipper köra i mellan med alla saker...

Igår va det som vanligt upp kl 6... får gå upp lite tidigare nu när jag bor lite längre från jobbet. Fast det är klart värt det!! Åkte till lägenheten på lunchen och packa bilen med grejer som skulle med hem. Så skönt att kunna plocka med sig ett par "Ikea" påsar varje gång man ska hem så jag slipper ta allt på en gång sen i maj.

Slutade jobbet kl 17 och direkt ut till stallet och koppla på transporten. 17:50 vad vi iväg till ridhuset... vad som hände i ridhuset vill jag helst stoppa i en låda, åka 100mil för att sen begrava på 3m djup... Nja så farligt kanske det inte va men jag blir sååå trött på lilleman när han inte kan uppföra sig. Tessan var där samtidigt med Kira som uppförde sig super bra!! Brydde sig inte om Freeman det minsta!!  Medans min hade jätte svårt att slappna av och koncentrera sig. Till slut efter 25min (hela den tiden som Tessan red) var han ganska lugn och jag kände att nu kan jag sluta longera och prova sitta upp. Medans Tessan gick ut med Kira gick jag med Freeman så han fick skritta lite. Sen skulle jag sitta upp... ojoj... han sänker ryggen lite och det känns som om han vilken sekund som skulle kunnat ta ett språng rakt upp. Men han står kvar och bara spänner sig. Jag hoppar ner och börjar om. Nu ryggar han ganska mycket nästa gång jag hänger som om jag ska sitta upp, och tillslut stannar han och jag berömmer och hoppas ner. Gör om samma sak igen tills han står helt still. kanske tar 4 upprepningar. När jag suttit upp så vill han inte gå... men till slut så går han. Vi skrittar i ca 5min och där imellan känndes det som om jag satt löst ett antal gånger utan att han gjorde nått spec, men laddningen jag kände stundtals var lite för mycket så det blev bara skritt. Bra träning för hans huvud och jag hoppas att uppsittningarna kommer gå bättre. Jo självklart kännde både jag och Lena igenom ryggen på honom innan jag åkte till ridhuset då han reagerade lite i måndags med när jag skulle rida. Han stod som om inget hade hänt när vi kände på ryggen, men det är klart han kanske inte har ont utan bara träningsverk och då kanske det inte visar sig. Imorgon ska jag iaf rida hemma på vallen igen, kanske blir det galopp... får se hur det går att longera först bara.

När vi kom hem från ridhuset så gick jag upp till Lena där hennes son hade gjort hallonpaj... mmm, mums vad gott!! När klockan var en bit efter åtta så var jag tvungen att åka eftersom jag skulle handa på vägen hem med... klar med handlingen lite efter nio och hemma kl 22. In med maten, mina grejer, blommjord m.m Tror att hela bilen var full med grejer, de va så att Erik blev impad över att jag hade lyckat få in allt i bilen själv!! Jo behöver jag säga att jag är envis?!!!

Ledig från jobbet är jag idag med, vi brukar ha stängt dag före röddag!! Så jag har redan ätit frukost med Erik och både hängt den rena tvätten och satt på en ny maskin. När det blir lite varmare ute sen på dagen ska jag sätta igång med att fixa i rabbatten!! Plantera lite frön för att se vad det är som kommer upp så småningom...

Idag åkte jag på fm till stallet för att rida på Freeman. Elin med sin kompis skulle rida på Wille och då gjorde vi det samtidigt. Det gick superbra och Freeman brydde sig inte alls om att det Wille var 20-30m bort utan lyssnade fint på mig!! Han blir bara mer och mer ridbar för varje gång jag rider. Det är en super skön kännsla jag får då han förstår vad det är jag menar och hur stolt han blir när han får beröm. Det känns som om han sträcker lite på sig och säger; - Mmm jag vet mamma, jag kan faktiskt mer än vad du tror att jag kan... Visst han är min bebis men samtidigt känns det som att jag kan skilja på hans utbildning och mina känslor för honom. Det sista jag vill är att bli en ägare till en häst som jag "ser" som en unghäst hela hans liv bara för att jag han varit med sen allra första dagen på seminstationen...

Kommer ihåg det som om det var igår...

Bästa Cindi som är Freemans mamma!!

Här är han 1.5år stora killen då vad tiden går fort!!  

Förra sommaren...

Nu i vintras!!

Vad tiden går fort men vi har sååå många år kvar tillsammans och då är det mindre än ett år kvar tills vi kan börja tävla!! Något jag har längtat efter... var på VRF idag och tittade lite, fanns ett par fina hästar men vissa undrar man ju varför de tävlar?? Sponsra klubben kanske?? Eller vad vet jag!!!

Idag kom jag ihåg kameran!! Filmade lite med men får se när jag orkar lägga in den här eller om jag filmar en gång till. Han var ganska trött så det gick lite segt... filmade det sista vi gjorde så inte så konstigt.

Idag hjälpte jag Elin med Wille. Han tar tag i bettet och blir stark och bara springer med henne, istället för att komma till arbete. Jag satt upp och i skritten gick det ganska bra. Men så när jag skulle börja trava så drog han upp huvvudet, blev jättekort i halsen, stumm i munnen och började springa... ja han tappade ryggen så han sjönk 1dm kändes det som. Bara att börja om från början och försöka igen. Han upprepade det hela ganska många ggr... till slut fick jag honom att börja trava utan att tappa formen eller att använda sig av påskjutet!! Vi vill ju ha en självbärig häst som börjar att trava med bakbenen. Ska rida på honom på måndag igen men då ska jag komma ihåg att ta mina små piller innan så jag slipper att ha så sjukt ont som jag har just nu... nacken känns som om den är supervarm och värker så in i ***** så jag längtar inte direkt... Freeman fick bara lite borst idag då han hade varit på lerbehandling på spa avdelningen igen. Honom ska jag rida på imorgon igen, ska se om jag kommer ihåg att ta lite kort och även filma... nu ska jag bara vila, sambon är ute med grabbarna och det är kanske lika bra det som jag känner mig...

Både igår och idag red jag på Freeman. Han är ju bara för go och det går lite framåt för varje gång jag rider på honom. Vi travar massor och byter varv som om vi hade gjort det 10ggr förut. Jag känner hur han förstår vad det är jag menar och just det är en så underbar känsla att få någon att förstå vad det är man menar utan att prata med ord eller kroppspråk. Att sitta på en hästrygg och få den att göra som man vill är en helt fantastisk upplevelse!! På torsdag ska jag försöka att ta lite kort och även kan filma lite när jag rider, men inget som jag lovar... glömmer ganska bra... som vacc som Freeman skulle ha haft 31mars... hmm, ja det är bara att ringa veterinären imorgon. Som tur är måste man inte ha hästen vacc till 3årstestet, de rekomenderar men inget måste som tur är... nu blir det påminnelse på nått sett till nästa år... jisses då, då får vi ju tävla!!

I fredags tog jag ledigt från jobbet igen på em så jag kunde träna Freeman igen. Lena hjälpte mig och jag började med longering som vanligt. Han var lung och gjorde det han skulle så jag kunde snart sitta upp. Lena long oss lite innan vi fick sköta oss själva. Freeman har lite svårt med att släppa personer som står på marken och vill gärna "hänga" lite på dom istället för att lyssna på mig och koncentrera sig på vad jag gör. Men tillslut så började han förstå att det var mig han skulle lyssna på och det gick riktigt bra. Vi travade massor och kunde även svänga lite!! Det är så kul att äntligen sitta på honom och speciellt när man känner hur poletten trillar ner... min goding då!!!

Löshoppningen i onsdags gick över förväntan och det är ju så kul tycker han med!!