Idag var andra dagen som min nya medryttare var här och red. I onsdags så var hon här och red på spanjoren och idag på både spanjoren och Freeman. Freeman skötte sig bra och jag tror att medis gillade honom. Sen red hon spanjoren och avslutade med en skrittsväng runt ladugården. Hon var en ponnyryttare i unga år som ridit fälttävlan och ponnytrav så passar mig "den fega dressyrtanten" perfekt :) nu ska jag bara få henne att tycka att AR är bättre än vanlig tävlingsdressyr. Jag tror att det ska gå ganska bra. Varför jag inte rider beror på att i onsdags när jag red Hidalgo gick det ganska bra, det blev bara 10-15min ridning för mig då. Igår när jag red blev det lite längre och då fick jag as ont i höger sittben... Idag får jag ont av att gå fort eller bära tungt så då är det lika bra att hoppa över ridningen. Galoppera kunde jag iaf inte göra då det gjorde för ont i svanskotan. Hoppas att det går över snart så jag kan rida på riktigt igen.

Våra potatisar som börjar komma upp, 15hinkar har vi satt :) så kul att odla när det går bra!

I brist på annat hade spanjoren trädfällning igår i hagen. Jag var hos Anna Lindh min tränare och var på deras teori för unghästar del 3. Mycket bra som vanligt och så fick jag se hennes nya häst Hero. Mycket fin PRE valack som är 4år och som ska omskolas i AR.

I morse när jag kom upp möttes jag av två killar som vilade... Rumpa mot rumpa!!

Här kommer bilderna från igår... tyvärr förevigade inte syrran min avsittning.

Lite borstning innan ridning

Lite kli mellan bakbenen är aldrig fel, Freeman hjälper till så gott han kan!

Lillebror är bra söt så ett kort på honom med!

Så börjar ridpasset... Finns ingen perfekt bild på oss, tyvärr...

Lillebror höll sig lugn hela tiden!!

Vänster galopp gick okej, men vi har långt kvar...

Höger var väl detta språng vi fick till typ, fast det minns jag inte.

Idag är det 5år sen Freeman såg dagsljus för första gången. Åren springer iväg och jag hinner inte med. Nu förstår jag alla småbarnsföräldrar som tycker tiden går på tok för fort. Mitt hjärta gav mig en hård morsdag pressent igår. Jag fick först en putt i baken, sen en flygtur och till sist en hård landning... Eftersom jag inte lärde mig i höstas att om jag går på honom för länge om galopp så kommer han tillslut att bocka, så fick jag en rejäl påminnelse. Som tur va var min syster med mig och kunde fånga upp Freeman. Lillebror gick fram till mig direkt och sniffade på mig... söt ponnyn! Efter lite vila hoppade jag upp på honom igen och skrittade och travade lite. Idag blev det vila och imorgon ska jag rida igen.
Grattis min lilla köttbulle på 5årsdagen!!

Jag skrev ett långt inlägg som sen bara försvann... Men en kort version är att Hidalgo fick vara ute natten till idag och det gick bra. Red på Freeman först nu på kvällen och det gick okej med tanke på att lillebror fick sina ryck och spurta i galopp med bocksprång i slutet. Freeman tittade bara på honom och suckade, haha! På det sättet är han oxå ganska trygg att rida.
Så var det Hidalgos tur och han hade energi så det sprutade ur öronen på honom. Efter att ha gjort enkla galoppombyten några pass så tyckte jag att det var dags att prova serierbyten. Jättekul sa spanjoren!! Så vi gjorde tre byten på diagonalen och när energin var så god passade jag även på att rida lite passage! Härlig känsla som bara blir bättre och bättre. Nu börjar vi förstå varandra mer och mer men det är svårt med fram och ner med nosen väl framme när energin sprutar. Men snart så är vi där med!

Ikväll blev det miljöträning för spanjoren. Lite småryck när kossorna i ladugården slog i och stökade lite men mest nyfiken! Eriks systers hästar som inte var så farliga som de först såg ut att vara.

Vi tränar på här hemma och det går framåt i allt. Ridningens fokus ligger på fram och ner samt stärka bakbenen så han blir mer självbärig och balanserad i sin kropp. I hanteringen tränar vi på förtroende. Som igår borstade jag, kratsa hovarna, flätade manen, sadlade och tränsade utan att binda fast honom i lösdriften. Självklart hade jag stängt dörren men att stå stilla utan uppbindning är inte självklart för alla hästar. Det hela gick bra och han verkade tycka att den nya metoden var helt okej!

Just hemkommen från en lång uteritt på Freeman. Erik och en kompis till honom skulle ut och gå en sväng så då hängde jag på med Freeman. Han är ju så cool på det sättet att jag har lite ridit honom på en vecka men kan ändå rida ut för första gången för i år utan konstigheter. Vi mötte först kvigorna på gården som ni ser kort på nedan och så gick vi över de vita sträcken på stora asfaltsvägen. Det var som om han hade haft transportskydd på sig så stora kliv tog han. Sen mötte vi andra kvigor som var lagom nyfikna (sprang inte efter oss). Sen var det stora högar med ris från skogen som låg vid vägen och en vägbom som killarna tyckte att vi skulle hoppa över... jo, de skoja så klart! Vi gick över diken och genom ett surhål men lugn som han är tog han ett steg i taget tills vi var förbi. Inte ett bus steg förutom när vi kom hem och killarna gick åt ett håll medans vi skritta upp mot stallet. Vi kom väl 15m sen vägrade han gå, kollade bort mot killarna och ville gå åt det hållet istället. Så då klev jag av helt enkelt, jag inte orkade bråka med honom. Vi får se vem av oss som kommer ha mest träningsvärk...