Hur vet man hur mycket man älskar sina hästar innan det händer dem något. Hur känns det att förlora dem man älskar? I morse fick jag uppleva detta fruktansvärda då hästarna var borta från hagen. 5min sen till jobbet och ropar på hästarna innan jag kommit in i hagen. Ropar igen innan jag går in för att hämta maten. När jag kommer ut igen är det fortfarande inga hästar som möter upp mig. Min första tanke var att de är längst bort i hagen. Jag börjar gå dem till mötes men inga hästar kommer... Tankarna far i huvudet, är de stulna eller har de rymt... Freeman skulle aldrig hoppa över staketet och staketet ja, det var ju helt. Jag kommer ut vid den platsen i hagen där jag ser att de inte finns där, inte någonstans. Vid det här laget så grät jag krokodiltårar och mitt hjärta slog så hårt att det gjorde ont i bröstkorgen. Vart är mina hästar, alla tre är borta och jag trodde inte att det var sant. Upp med telefonen och ringa, Erik eller polisen... Jag ringde Erik, försökte få fram att hästarna var borta och efter fjärde försöket hörde han vad jag sa. Jag kommer upp direkt sa han och innan jag hann att lägga på hör jag Erik säga att Jag ser Hidalgo, jag ser Hidalgo. Jag-Va? Erik-Han står i skogshagen som de gick i förut. Är du säker, frågade jag och det var han. Grindtråden in till skogshagen var av och inte ett sår på hästarna. Kan ha varit ett vilt djur som sprungit av tråden eller så har den brunnit av. Sämre början på dagen går inte att få känns det som. Som väl var slutade det bra! De följde med mig tillbaka och kunde få sin mat :)

Fegis som ska till veterinären imorgon. Då får vi veta om det är en kille som vi tror eller om det är en tjej!!

Kalvar... Alltså hur söta kan de bli!!

På helgerna får jag spendera mycket tid ihop med Fegis. Nu är fegis mer som en "vanlig" kattunge som springer det fortaste den kan mellan hall-kök-vardagsrum. Bara de senaste dagarna har Fegis sökt upp oss för att mysa. Som nu när jag sitter i soffan och försöker skriva så kommer han och lägger sig i mitt knä. Så mysig!! MEN!!!! Han är sååå busig och vill gärna "bitas" när man ska klappa honom. Visst tar han ett nej på rätt sett då han backar undan för att sedan komma och lägga sig igen. Älskade lilla katt!!!

Han råkade visst somna!! Sötnosen:)

Igår var jag och Erik och hämtade hö hos en granne (1,3mil bort!!). Eftersom 3e skörden var så dålig så känns det bättre att köpa mitt egna hö så slipper jag oroa mig att det ska räcka till mina hästar. Två sånna här jättebalar fick plats i transporten. En står i foder kammaren och en står utanför stallet på två lastpallar och presenning över.

Freeman fick inviga PS tränset som jag har köpt. Det är ett träns som är anatomiskt utformat för hästens öron och nacke. Kändes riktigt mjukt och tryckavlastande. Kan inte påstå att hästen var sååå mycket bättre att rida på men å andra sidan så blir den säkert inte det förens piloten blir bättre på att utbilda!! För övrigt så är Freeman ganska pigg att rida nu och det känns som om han mår bättre i kroppen än tidigare.

Idag red jag ut på Hidalgo. Han fick med prova det nya tränset och visst brukar han frusta och så men nu var det säkert dubbelt så mycket frust. Gjorde lite pirrisar och tempoväxlingar. För första gången idag så tog han även skänkeln som samlande!! Jippi!! Inget med tygeln och bara sitsen och skänkel, yes nu är det bara att jobba vidare.
Påvägen till vallen så la han på en tvärnit, har ingen aning om vad han såg men jag kunde bara inte få honom att gå. Det är en väg som vi har gått ganska många gånger nu så borde inte reagera. Först när jag bad honom att gå fram så bara stod han stilla. Så började han backa och jag petade till honom med spöt ett par ggr för att få honom att gå fram igen. Jag känner hur rumpan sjunker ner och ser ett framben åker upp. Kan ju inte påstå att det var en skolhalt men jäklar vad häftigt det kändes!!

Det har varit så härligt väder nu de senaste dagarna. Helt perfekt att rida i och hästarna trivs när det inte är för varmt. Knotten envisas med att bitas fortfarande men snart hoppas jag på att de försvinner med.

Jag har longerat Freeman nu ganska mycket på senare tiden och han har gått bättre och bättre! Han börjar förstå samlingen mer och mer, att pisken på rumpan betyder samling istället för att han ska springa fortare. I markjobbet har vi gått över mer och mer till förvändsluta där han har svårast med höger slutan i vänstervarvet. Han vill gärna ställa om sig och gå i vänstersluta istället. Jag ser även hur förvirrad han blir när vi går över i vänstervarvet från höger varv där vi bibehåller slutan genom hörnet och en kort bit in på kortsidan. Galoppfattningarna ute på volten blir bättre och han orkar bibehålla galoppen mer och mer. Det är riktigt kul nu och jag hoppas att vi får fortsätta i samma spår!!

Jag gick runt ladugården efter ett träningspass i helgen, mycket intressanta saker att titta på!!

Ibland så blir det inte så bra som jag tänkt mig. Av ca 300 bilder var det bara 10st som jag tycker blev bra. Det beror inte på fotografen (min sambo) utan skräpet som sitter på Hidalgos rygg... Han var super pigg då jag inte ridit på flera dagar och knäppte gärna av i nacken. När jag försökte få honom att gå framåt och lättade på tygeln valde han att dyka istället, just de... bakom handen (suck). Så för att summera passet så kändes det inte så bra som det brukar göra. Han brukar inte knäppa av så mycket som han gjorde men när man väl få med sig sambon för att ta kort är det bara tacka! I november åker jag iväg till Horse Vision där jag ska vara i 5dagar som veckoelev till Christofer Dahlgren. Nu få jag skärpa till mig och träna Hidalgo rätt så vi är redo för elevveckan. Fokus på bakben och bogar, samling (och då inte att hästen ska samla sig utan att vi inte sammlar för mycket) och även att han ska söka "framåt uppåt" med hals och huvud.

Den sista bilden här är ett exempel på hur han går bakom handen. Det är inte lika tydligt i galoppbilderna men i traven fick jag bara en bild som jag tyckte var okej. Jag ser även att jag måste få mer tillåtelse av Hidalgo att komma ner i sadeln samtidigt som jag måste tillåta mig själv att sitta mer upprätt på honom. Nu hamnar jag lite framåt på honom vilket jag tror är pga att jag inte vill sitta så mycket på hans rygg, men istället lägger jag vikten på hans bogar och det vill jag inte heller.

I helgen red jag Hidalgo på en av stubbåkrarna. På vägen dit var han superpigg! Jag skulle gå ut på åkern där det är ett litet dike och vanligtvis går han över med lite längre kliv. Fast inte då!!! Jag hade lättat lite i sadeln med sätet och han tar ett skutt över vilket gör att jag tappar balansen och faller framåt med överlivet. Hidalgo drog upp huvudet när jag föll framåt och fick in en träff på näsan. Trodde att jag fick näsblod men som tur va så var det inte så. Skrittade en stund och efter den värsta värken var över så galopperade vi mest. Han har så mycket energi och vill gärna springa fort än fortast. Han känns så bra nu och är så kul att jobba med!!

Utsikten från jobbet idag!

Inte jag denna gång utan våran nya medlem i familjen! Fegis är kattungen från stallet som har fått flyttat in hos oss.

De första två dagarna jamade hon/han hela tiden... Men nu kommer det bara ibland ett litet mjau :) visst är hon/han söt!!!