Denna vecka har jag inte hunnit att rida något knappt... Jag började i kyrkokören i måndags så då spenderade jag kvällen där. I tisdags hann jag rida Hidalgo och han gick ganska bra faktiskt. Bytte bett till ett rakt tränsbett vilket han vid några tillfällen blev lite dragig i men efter jag tog bort kapsontyglarna så var det inte lika lätt att hänga på. Kapsontygeln har jag lite kortare än bettygeln och då blir det lättare att ta stöd. Stången har en helt annan funktion än bettet och blir då svårare att ta stöd på men lättare att knäppa av med, det jag vill ha är en kontakt med hästens mun. Ett stöd blir så fel i ordet redan. För man vill inte ha ett stöd i hästen mun eftersom vi strävar efter att ha hästen självbärig och hur ska den bli det med ett stöd från tygeln? Nja, så en kontakt som går åt båda håll tycker jag är det bästa. Då känner jag vad hästen vill i handen och hästen känner vad jag vill i munen. Det jag eftersträvar att känna är att hästen hela tiden har en sökning som går framåt neråt med pannan först och gärna att mulen är lite framför pannan. Halsen ska kännas lång och bärig samt att hästen lätt kan fångas upp i sätet istället för att bli stark i munen. Så om jag sitter på en häst som är tung i handen så ber jag om mer aktivitet i bakbenen genom att be hästen om att snabbare flytta sina bakben framåt så steglängden kortas bakåt. Jag vill även att bogarna är lösgjorda vilket jag löser genom att flytta dom lite in från spåret och ut igen till spåret. Det blir lite som att jag gör öppna och tillbaka till rakriktad, öppna och tillbaka till rakriktad osv. både på rak spår och på volten. Öppnan gör jag genom att flytta in ytterbogen så hästen blir "lätt" på den och hästen får en bogfrihet i yttersidan. Jag tar yttertygeln mot halsen (EJ BAKÅT!!!) och har vikten åt det håll jag vill rida åt och så sitter jag på det inre sittbenet samt rundar insidan med innerskänkel om det behövs, innerskänkel har även koll på det inre bakbenet.

Igår firade jag min sambos syster som fyllde år och idag ska hästarna bli vaccinerade. Kommer nog att försöka ta mig till ridhuset lite mer nu om det regnar men då blir det ju bara en häst som jag kan rida och det är ju inte lika bra så klart. Tid är något jag skulle vilja ha mer utav!

Freemans mor! Där jag skulle vilja ha en lite mer sökning till bettet.

Så blev det kallt igen och säkert inte sista gången denna vinter. Hästarna bryr sig inte så mycket om kylan utan är glada över att det inte regnar varje dag! Nu ska jag rida igång Hidalgo efter hans "vintervila" eller vad jag nu ska säga att han har haft. Han har gått på halvfart hela vintern 1-3ggr/v har jag jobbat honom och nu är det dags för att komma i form igen tycker jag. Freeman har jobbat på lite mer i vinter vilket jag tycker han behöver. I lördags red jag ut på honom och han var lagom pigg framåt. Vid ett ställe så la han på en tvärnit och vägrade att gå framåt men efter en stund så lyckades jag övertala honom om att han visst kan gå framåt utan att det skulle bli farligt. Så konstigt att hästar bara kan få för sig att något är farligt utan att det är något där, kan det vara så att det nyss varit något vilt som korsat vägen man går på och att de känner av doften från det eller kan det bara vara en känsla som uppkommer just då att går vi vidare här så kommer det att hända något farligt?! Aja, det gick bra och vi galopperade fint efteråt!

Hidalgo är pigg nu och har ett driv framåt som känns bra. Han vill jobba och ibland kan det bli svårt med att konsentrera sig på mig och det jag ber om då han vill så mycket. Igår jobbade vi med galoppen och att få till galoppfattningar från trav i en fin bärande form så att uppförsbacken ska kännas tydligt in i fattningen och att den även ska finnas kvar efteråt. Hidalgo har en lätt förmåga att bli bakomhanden så det är viktigt att just ha honom för sätet och inte för hand och skänkel då han lätt blir gunghäst och knäcker av i nacken istället för att bära sig på bakbenen. Här hjälper skolan öppna till att få fatt i det innre bakbenet och få hjälp med att få fram pannan på honom så hela frampartiet går framåt uppåt istellet för framåt neråt i galoppen. Nu är det träning som gäller!!

I helgen så red jag och min medryttare ut på grabbarna jag på Hidalgo och hon på Freeman. Galopp och trav om vartannat och de skötte sig bra. Mötte två ponnys en lite mindresom drog en vagn och en lite större med ett barn på ryggen. Vagnen var lite läskig men F och H bara kollade med stora ögon medan de gick förbi oss. Hidalgo är pigg som aldrig förr och är snabb på att öka farten så fort man ger honom tillåtelse. Han lyssnar lika fin på om vi ska gå till samling efteråt så det är en härlig häst att rida på just nu!!

I söndag red jag Freeman i paddocken och jag testade ett portugisiskt unghäststång som han gick på helt okej tycker jag. Vi tränade på serpentiner och på galoppfattningar samt lite samling i traven. Han var lite seg i början men ju mer jag red ju mer energisk blev han! Det var även första gången på länge som jag red honom utan säkerhetsväst med. Jo det var på flit och det kändes bra! Freeman blir redan 7 år i år och det börjar bli dags att lita på honom mer. Självklart kommer jag fortsätta ha västen de tillfällen som jag tycker att det behövs på som uteritter eller om han känns för pigg!!

Igår hann jag inte rida utan jag luftade Freeman i grimman i paddocken med longerlinan, jag kan ju inte påstå att jag longerade då det enligt mig är = jobb och detta var mer att han fick springa av sig 15-20min.

Förra veckan så mötte jag dessa på vägen hem... som tur var stod de hela tiden på samma plats! Jo jag kollade på vägen när jag körde, säkerheten först!!

Helgen som var nu var det perfekt väder och jag gjorde som jag skrev förra veckan, jag galopperade på Freeman både lördag och söndag! På lördagen så red jag den vanliga rundan enbart på grusvägarna vilket gick bra. På söndagen tänkte jag att jag skulle rida rundan i skogen först för att sen rida på grusvägen hem mot stallet igen. Allt började fint och Freeman var lugn och skrittade på i sin takt. När vi nästan skrittat förbi en vall där det stod 7st hjortar på så blev han rädd för dom och höll nästan på att backa ner i diket... så utan att behöva börja bråka ännu mera så hoppade jag av och gick bort till skogen istället och satt upp där från en sten. Rundan i skogen varvade vi mellan skritt och trav vilket gick bra trotts att han fortfarande var spänd. När vi kommit ut på grusvägen igen så hade han lugnat sig och vi kunde galoppera en liten sväng.

Imåndags så red men medryttare och jag ut på dem båda och det gick bra! Trotts att Hidalgo inte vågar att gå före Freeman i vanliga fall så verkade han glömma det efter halva vägen och vi red om dom. Bra att han inte tänker på det hela tiden.

Lilla Sandor fick galoppera med sin skötare för 4e eller 5e gången (tappat ränkingen redan!) i tisdags och de är så duktiga. Ingan avramling eller bockning, så skönt!!

Igår longerade jag både Freeman och Hidalgo. Freeman fick göra allt som han kan bla, sluta på volt, samling i trav och galopp, fina halter och tempoväxlingar. Han gjorde allt helt okej då jag inte longerat honom på väldigt länge nu. Hidalgo var det första gången som jag longerade enligt AR och först så blev han stressad av att pisken kom på rumpan men till slut så förstod han vad jag ville där med och kunde t.o.m göra halt med "tryck" bakifrån!

En morgon då de inte stod och väntade på mig när frukosten skulle serveras!

Äntligen så har jag glaopperat med Freeman lite längre stäckor! I onsdags kväll när jag red så var han lagom pigg och kändes som om han var med mig hela tiden och inte någon annanstans. Skrittade och travade fram till stora vägen och sedan vände vi och tog galopp på vägen tillbaka. Vi vände nästan halvvägs och galopperade tillbaka till stora vägen och sedan tillbaka hemåt igen. Inte en bockning eller "vifta på huvudet" ryck som han kan få när han är pigg. Nu är det nästan som att jag längtar till nästa gång som vi ska galoppera ihop, vilket blir på lördag och söndag!!

Nu längtar jag till våren så jag kan slippa ha på mig så mycket kläder!!!

Hidalgo har fått vila i två dagar och ikväll ska vi rida ut, får se hur det går med alla farliga saker som ligger och lurar bakom stock och sten... Bild från midsommaruppvisningen förra året hemma hos min tränare Anna Lindh, nästan så att jag längtar dit redan nu :)

Äntligen börjar det att kännas som om att våren kan vara här snart. Paddocken är på upptining och vi kan rida på en stor volt med lite vattenpölar här och var. Lite is som är envis är oxå kvar men det GÅR att rida där!

Red på Freeman i helgen och hans känndes pigg men lyhörd så efter ett tag känndes det som att vi kunde galoppera. Först vänster i 10-15 språng och sen höger (vi byter inte än så lite trav imellan ;) ) i ca 10-15 språng. Så härligt att äntligen känna att jag kan fatta galopp utan att misstänka honom hela tiden för att hitta på hyss.

2010-10-10

Hidalgo har även han fått lite träning och till hans stora glädje så har paddocken blivit ridbar! ÄNTLIGEN slipper han de stora stenarna och snöhögarna som bara väntar på att få äta upp honom. Jag har tränat på att samla i trav och galopp och även att kunna länga honom i trav och galopp. En dag övade jag på galoppfattningar från trav, vilket var svårt till en början med sedan fick jag ett par fattningar som var helt underbara! Så härligt att känna att åhh, där satt den näst intill perfekt! Det är en härlig känsla.

Sandor (lillebror) har nu galopperat tre gånger med ryttare på ryggen! Hans skötare är så duktig och igår när hon red så ramlade hon inte av en gång trotts lite bockningar från honom av glädje. Han lyssnar som tur va mycket på mig så han stannar direkt om jag ber om det så hon kan klättra tillbaka ner i sadeln. Det komer bli så bra när de väl har kommit på hur man gör ihop!!