Just hemkommen från en lång uteritt på Freeman. Erik och en kompis till honom skulle ut och gå en sväng så då hängde jag på med Freeman. Han är ju så cool på det sättet att jag har lite ridit honom på en vecka men kan ändå rida ut för första gången för i år utan konstigheter. Vi mötte först kvigorna på gården som ni ser kort på nedan och så gick vi över de vita sträcken på stora asfaltsvägen. Det var som om han hade haft transportskydd på sig så stora kliv tog han. Sen mötte vi andra kvigor som var lagom nyfikna (sprang inte efter oss). Sen var det stora högar med ris från skogen som låg vid vägen och en vägbom som killarna tyckte att vi skulle hoppa över... jo, de skoja så klart! Vi gick över diken och genom ett surhål men lugn som han är tog han ett steg i taget tills vi var förbi. Inte ett bus steg förutom när vi kom hem och killarna gick åt ett håll medans vi skritta upp mot stallet. Vi kom väl 15m sen vägrade han gå, kollade bort mot killarna och ville gå åt det hållet istället. Så då klev jag av helt enkelt, jag inte orkade bråka med honom. Vi får se vem av oss som kommer ha mest träningsvärk...