Veckorna går ganska fort nu tycker jag och allt rullar på. Red på Hidaglo i onsdags och han var ännu finare än i söndags. Jag red ganska mycket öppna och innan själva rörelsen la jag en volt på 10m där jag formade honom kring innersittsen innan jag fortsatte på det raka spåret. Han kändes aktiv i bakbenen och med ett fint vinklat becken som gjorde att framdelen kom upp utan att han tar i med framdelen och "skjuter upp sig" som han gjort förut. Mycket frustningar och jag tror att han gillar det nya nackstycket så han gapar fortare när jag ska tränsa och frustar mer när jag tränar. Han frustade mycket innan med men nu är det mer! Vi tränade lite på samlingen med och det jag ska lägga fukus på nu är att han går ur samlingen lika bra om inte bättre på hur han går in i samlingen. Han har lätt för att samla sig och därför är det just inte samlingen i sig vi behöver träna på.

Red på Freeman i måndags och han är jättefin i skritten. Där gör han allt jag ber honom om och förjer min sits fint. Men, när vi ska trava så vill han inte... I paddocken alltså! Ute på vallen vill han ingen annat längre, så det är inget som gör ont på honom. Han bara vill inte trava med mig i paddocken. Efter 15min olika metoder till att få honom att trava så fick jag nog. Satt av och longerade honom i trav, rask trav framåt! Satt upp igen efter 3-5min och bara något varv på volten i skritt så svarade han med trav :) travade något varv för att sedan trava igen. Gjorde 4-5 upprepningar och så bytte vi varv, samma sak där. Sen var jag nöjd med passet då han faktiskt gjorde som jag ville tillslut. Jag tror att jag är ganska så feg nu för tiden och det vet han om och "vinner" våra diskutioner på det. Nu får det bli ändring på det så vi även kan trava i paddocken!!

I söndag avslutades serieutbildningen hemma hos min tränare Anna Lindh i Jönåker. Temat var fritt denna gång och jag valde sitsen och samlingen. Först fick jag känna efter när jag ex spände ytter rumpan, vände in axlarna eller flyttade fram /bak ena axeln samtidigt som jag skulle rida öppna på volten. Det som kände bäst var givetvis när jag vred in axlarna mot en öppna själv. när jag spände min ytter rumpa så gjorde han sluta istället. Det gäller alltså att veta hur man sitter på hästen när den börjar gå åt sidan eller inte vilja flytta sig åt det håll som ryttaren vill. Det kanske är så enkelt att ryttaren spänner sig lite mer som då gör det svårt för hästen att förstå vad ryttaren vill. Hidalgo skötte sig bra som vanligt och visade även upp de konster han kan lite då och då. Fast denna gång gjorde han med lite mer bakben, förut har det nästen bara varit fram som vifftat omkring!!

Han la sig och vilade i ca 20-30min, han är en stjärna på att slappna av när vi är borta! Vi har varit så många gånger hemma hos Anna nu så han känner sig nog mer och mer som hemma :)

Hemma utanför lösdriften har vi nu börjat gräva ur där hästarna går som mest och ska lägga på makadam där så det blir tort och fint! Två lass med jord och lera tod vi bort.

En före bild och en bild där vi börjat att skrapa bort, glömde visst att ta en feterbild men det kanske jag ska ta när det är klart!

Säljer min klippmaskin, hör av er vid intresse!!

Jag insåg att denna blogg har handlat ganska mycket om katter och då speciellt Fegis som vi nu vet är en kille! Han sitter oftast i fönstret i tvättstugan hemma och spanar på oss när vi åker och kommer hem.

Jag har även sett hans kullsyskon uppe i stallet och igår när jag var där så kunde jag ta kort på en av dom iaf

Mamma katt var även hon där och fräste vänligt men bestämt mot mig.

Nog om katter!!

Jag har ridit både på Freeman och Hidalgo sen sist jag bloggade och de har gått fint båda två. Freeman är ganska pigg och jag har därför enbart travat på honom. Han är tydlig med att han vill galoppera men med en muskelknutte som han är så vågar jag inte att ta steget när han är så laddad. Kul att han visar att han vill men lagom är alltid bäst. Sist red jag honom på en gräsvall som jag red på i sommras. Då kunde jag enbart rida raktfram längsmed kanten, skulle jag lägga en volt så saktade han av. Tror att det var hans sett att säga till mig att vi var på väg någonstans och att jag inte kan vända hur som helst. Nu kunde jag rida volter och krummilutter då han följde så fint. Men så tyckte han att det var dags för galopp och när jag sa nej så sa han -Antingen galopperar eller skrittar jag, och då gick vi hemmåt. Kunde faktiskt trav lite på grusvägen hem utan galoppinslag!

Hidalgo är en riktig arbetsmyra och han tar i så han inte vet vart han ska ta vägen. Ibland blir det för mycket och då bara tar han till skjutkraften istället för att vinkla sina leder i bak. "Less is more" stämmer så bra in på honom och jag får vara noga med att tänka så hela tiden, för det är lätt att vilja mer, mer, mer...

1år mellan bilderna ungefär

Hur vet man hur mycket man älskar sina hästar innan det händer dem något. Hur känns det att förlora dem man älskar? I morse fick jag uppleva detta fruktansvärda då hästarna var borta från hagen. 5min sen till jobbet och ropar på hästarna innan jag kommit in i hagen. Ropar igen innan jag går in för att hämta maten. När jag kommer ut igen är det fortfarande inga hästar som möter upp mig. Min första tanke var att de är längst bort i hagen. Jag börjar gå dem till mötes men inga hästar kommer... Tankarna far i huvudet, är de stulna eller har de rymt... Freeman skulle aldrig hoppa över staketet och staketet ja, det var ju helt. Jag kommer ut vid den platsen i hagen där jag ser att de inte finns där, inte någonstans. Vid det här laget så grät jag krokodiltårar och mitt hjärta slog så hårt att det gjorde ont i bröstkorgen. Vart är mina hästar, alla tre är borta och jag trodde inte att det var sant. Upp med telefonen och ringa, Erik eller polisen... Jag ringde Erik, försökte få fram att hästarna var borta och efter fjärde försöket hörde han vad jag sa. Jag kommer upp direkt sa han och innan jag hann att lägga på hör jag Erik säga att Jag ser Hidalgo, jag ser Hidalgo. Jag-Va? Erik-Han står i skogshagen som de gick i förut. Är du säker, frågade jag och det var han. Grindtråden in till skogshagen var av och inte ett sår på hästarna. Kan ha varit ett vilt djur som sprungit av tråden eller så har den brunnit av. Sämre början på dagen går inte att få känns det som. Som väl var slutade det bra! De följde med mig tillbaka och kunde få sin mat :)

Fegis som ska till veterinären imorgon. Då får vi veta om det är en kille som vi tror eller om det är en tjej!!

Kalvar... Alltså hur söta kan de bli!!

På helgerna får jag spendera mycket tid ihop med Fegis. Nu är fegis mer som en "vanlig" kattunge som springer det fortaste den kan mellan hall-kök-vardagsrum. Bara de senaste dagarna har Fegis sökt upp oss för att mysa. Som nu när jag sitter i soffan och försöker skriva så kommer han och lägger sig i mitt knä. Så mysig!! MEN!!!! Han är sååå busig och vill gärna "bitas" när man ska klappa honom. Visst tar han ett nej på rätt sett då han backar undan för att sedan komma och lägga sig igen. Älskade lilla katt!!!

Han råkade visst somna!! Sötnosen:)

Igår var jag och Erik och hämtade hö hos en granne (1,3mil bort!!). Eftersom 3e skörden var så dålig så känns det bättre att köpa mitt egna hö så slipper jag oroa mig att det ska räcka till mina hästar. Två sånna här jättebalar fick plats i transporten. En står i foder kammaren och en står utanför stallet på två lastpallar och presenning över.

Freeman fick inviga PS tränset som jag har köpt. Det är ett träns som är anatomiskt utformat för hästens öron och nacke. Kändes riktigt mjukt och tryckavlastande. Kan inte påstå att hästen var sååå mycket bättre att rida på men å andra sidan så blir den säkert inte det förens piloten blir bättre på att utbilda!! För övrigt så är Freeman ganska pigg att rida nu och det känns som om han mår bättre i kroppen än tidigare.

Idag red jag ut på Hidalgo. Han fick med prova det nya tränset och visst brukar han frusta och så men nu var det säkert dubbelt så mycket frust. Gjorde lite pirrisar och tempoväxlingar. För första gången idag så tog han även skänkeln som samlande!! Jippi!! Inget med tygeln och bara sitsen och skänkel, yes nu är det bara att jobba vidare.
Påvägen till vallen så la han på en tvärnit, har ingen aning om vad han såg men jag kunde bara inte få honom att gå. Det är en väg som vi har gått ganska många gånger nu så borde inte reagera. Först när jag bad honom att gå fram så bara stod han stilla. Så började han backa och jag petade till honom med spöt ett par ggr för att få honom att gå fram igen. Jag känner hur rumpan sjunker ner och ser ett framben åker upp. Kan ju inte påstå att det var en skolhalt men jäklar vad häftigt det kändes!!

Det har varit så härligt väder nu de senaste dagarna. Helt perfekt att rida i och hästarna trivs när det inte är för varmt. Knotten envisas med att bitas fortfarande men snart hoppas jag på att de försvinner med.

Jag har longerat Freeman nu ganska mycket på senare tiden och han har gått bättre och bättre! Han börjar förstå samlingen mer och mer, att pisken på rumpan betyder samling istället för att han ska springa fortare. I markjobbet har vi gått över mer och mer till förvändsluta där han har svårast med höger slutan i vänstervarvet. Han vill gärna ställa om sig och gå i vänstersluta istället. Jag ser även hur förvirrad han blir när vi går över i vänstervarvet från höger varv där vi bibehåller slutan genom hörnet och en kort bit in på kortsidan. Galoppfattningarna ute på volten blir bättre och han orkar bibehålla galoppen mer och mer. Det är riktigt kul nu och jag hoppas att vi får fortsätta i samma spår!!

Jag gick runt ladugården efter ett träningspass i helgen, mycket intressanta saker att titta på!!

Ibland så blir det inte så bra som jag tänkt mig. Av ca 300 bilder var det bara 10st som jag tycker blev bra. Det beror inte på fotografen (min sambo) utan skräpet som sitter på Hidalgos rygg... Han var super pigg då jag inte ridit på flera dagar och knäppte gärna av i nacken. När jag försökte få honom att gå framåt och lättade på tygeln valde han att dyka istället, just de... bakom handen (suck). Så för att summera passet så kändes det inte så bra som det brukar göra. Han brukar inte knäppa av så mycket som han gjorde men när man väl få med sig sambon för att ta kort är det bara tacka! I november åker jag iväg till Horse Vision där jag ska vara i 5dagar som veckoelev till Christofer Dahlgren. Nu få jag skärpa till mig och träna Hidalgo rätt så vi är redo för elevveckan. Fokus på bakben och bogar, samling (och då inte att hästen ska samla sig utan att vi inte sammlar för mycket) och även att han ska söka "framåt uppåt" med hals och huvud.

Den sista bilden här är ett exempel på hur han går bakom handen. Det är inte lika tydligt i galoppbilderna men i traven fick jag bara en bild som jag tyckte var okej. Jag ser även att jag måste få mer tillåtelse av Hidalgo att komma ner i sadeln samtidigt som jag måste tillåta mig själv att sitta mer upprätt på honom. Nu hamnar jag lite framåt på honom vilket jag tror är pga att jag inte vill sitta så mycket på hans rygg, men istället lägger jag vikten på hans bogar och det vill jag inte heller.

I helgen red jag Hidalgo på en av stubbåkrarna. På vägen dit var han superpigg! Jag skulle gå ut på åkern där det är ett litet dike och vanligtvis går han över med lite längre kliv. Fast inte då!!! Jag hade lättat lite i sadeln med sätet och han tar ett skutt över vilket gör att jag tappar balansen och faller framåt med överlivet. Hidalgo drog upp huvudet när jag föll framåt och fick in en träff på näsan. Trodde att jag fick näsblod men som tur va så var det inte så. Skrittade en stund och efter den värsta värken var över så galopperade vi mest. Han har så mycket energi och vill gärna springa fort än fortast. Han känns så bra nu och är så kul att jobba med!!

Utsikten från jobbet idag!