Nu har jag funderat lite igen fram och tillbaka, yrat runt och försökt komma fram till något vettigt. Vad man än gör och hur mycket man än vill så går inte tiden att stanna och livet går vidare vad man än gör... Har redan hunnit med en hel del läng vägen och det har både varit bra och dåligt... mest bra som tur är!! Livet är som en väg man går på, det är lite svängar och gupp. Ibland så åker man av vägen och ibland så krockar man, men oftast så klarar man sig ganska bra när man väl fått tänka efter på vad det var som hände igentligen... men ibland så får man ett så där bara må bra rus i kroppen och skulle mer än gärna vilja drömma sig bort lite och inte tänka på alla måsten i vardagen. Vägen delar på sig ibland och då måste man välja... inte lätt... lite då och då, inte så ofta tar vägen slut och man måste vända för att hitta en ny väg med nya mål, det är bland det jobbigaste men ett måste för att komma vidare i livet. Ibland så svänger vägen fortare och snabbare än vad man tror, ibland så händer det överaskningar med, både bra och dåliga... Så är det det där med, med människorna omrking oss. De flesta kommer och går men det är en liten grupp (om man tänker på alla man har träffat i sitt liv) som brukar finnas vid ens sida under hela livet, kallas familj. Jag vet att den morderna familjen inte ser ut som den gjorde för 25år sen men jag hoppas att alla får chansen till att känna den trygghet i familjen som alla borde ha i livet. De andra som man får lära känna är personer som man träffar någon gång under livet, vissa stannar hela livet endel stannar bara en kort period! Man flyttar eller så flyttar dom annars så bara bryts kontakten på ett eller annat sett... ibland så vet man inte varför eller hur det blev som det blev. Det man vet där imot är att det aldrig blir som man har tänkt sig, iaf fall inte i mitt fall. Jag har slutat att planera för mycket och undra vad det är jag ska göra om en si så där 1-2år då det alltid är nått som gör att det inte blir som jag har tänkt mig... Nu tycker jag bara att det ska bli spännande och se vad det är som kommer att hända här näst i livet? Nya människor man lär känna och kanske även vänner för livet!!!

Igår så var det äntligen dags för naprapaten kl 11 skulle jag vara där, har tänkt på det hela veckan och verkligen längtat dit. På morgonen så var det bara ett par timmar kvar och snart var det dags!! Strax efter 11 så ringer han och säger -Hej det är "naprapaten". -Hej, säger jag. -Skulle inte du vara hos mig idag kl 11? - Ja, men va faan, jag kommer... Hur kunde jag missa det?? Jag reagerade inte äns när han ringde utan först när han sa att jag skulle vara där... suck, vad trött jag blir på mig själv... Har jag så dåligt minne att jag inte kommer ihåg det jag inte vill missa?? Nee nu har jag bestämmt att jag inte ska vara så här längre...

Idag började jag dagen med nästan 1h promenad med Alfons han ska bo här fre-sön. Nu ska vi ut till stallet och fodra Tessans tjejer och rasmus, fast jag tror att Alfons får vänta i bilen... Var och kollade på lite möbler och fastnade på New York serien på MIO så får se vad det blir för nytt!!