Det här kan du göra nästa gång du möter mig och min häst i trafiken:

1. Vad du än gör, låt bli tutan och helljuset. Jag både hör och ser dig, men jag kanske har händerna fulla med att lugna min häst.

2. Försök söka ögonkontakt med mig. Då kan vi gemensamt verka för att det inte blir någon jobbig situation.

3. Kör du för fort kan vi inte få någon ögonkontakt, så det går ju bort.

4. Om jag viftar med ena handen upp och ner betyder det INTE att du ska köra snabbare. Det betyder att du ska sakta ner eller helst stanna.

5. Se till att det är gott om utrymme mellan dig och mig. För att citera Ronja Rövardotter: “Håll dig på replängds avstånd”.

6. Vet du om att du har gnisslande bromsar, skramlande släpkärra eller något annat som låter på ditt fordon, försök stanna en bit ifrån mig.

7. Även om du har ett tyst fordon kan hästen bli rädd för något helt annat. Du kommer väl ihåg “allt som rör sig och allt som inte rör sig”?

8. Passera mig som om min häst inte hade någon ryttare, som om det vore en vild älg. (Av någon anledning verkar en del bilister tycka att det är helt okej att köra förbi mig och min häst i 90 knyck, men kommer en älg stannar man.)

Om bara alla kunde förstå att vi ryttare inte rider på vägarna för att djävlas utan att det är för att vi måste för att slippa rida i ridhus/paddock/i hagen varje dag. Just nu är det här inte ett jätte stort problem för just mig men när jag hade  hästen (Cindi) på Vikbolandet så var jag tvungen att rida på vägen för att kunna ta mig någonstans. Ganska bra och enkla regler att komma ihåg, speciellt nr 8 som alla lätt kan förstå!!