Eftersom det har gått så bra hela tiden med lastträningen så var det dags för att åka till paddocken idag med den nya hästen. Sagt och gjort så provade jag att åka själv. När vi stod utanför transporten så tänkte jag att nee nu eller aldrig, jag ber honom gå på och ser vad han gör. Han går på transporten med "glädje" och står kvar, så jag sätter för slangen bakom och stänger rampen!! JAA!! Det gick så smidigt och bra att jag blev ganska chockad... så upp till paddocken och lasta ut. Han hade bråttom att komma ut och vände sig om en gång... bara att vända tillbaka honom... Ganska bråttom ut hade han men han väntade att gå ut tills jag hade sagt backa och då gick han ganska snabbt ut. På med sadel och rida lite, men det gick inte lika bra då det finns mycket att kolla på och då kan man inte röra sig eller lyssna på ryttaren... suck... tålamodet är inte det bästa ibland. Fast när han gjorde så så tänkte jag det att om jag istället börjar göra halt -skritta- halt- skritta- halt- skritta osv, så kanske han blir mer villig att gå framåt så upprepade jag det många gånger och efter ett antal upprepningar så kände jag att han började lyssna mer och till slut började jag med samma sak fast i trav och skritt. Han svarade ganska bra och vi anvslutade när det gick som bäst. Nu återstod bara lastningen hem. Han gick på rampen och så backade han, jag bad honom igen och han går in helt och jag skulle precis sätta för slangen och då börjar han backa... nu sa jag åt honom att det inte var okej att göra så... och innan jag hinner be honom gå in igen så gick han in själv hela vägen och står stilla så jag berömmer massor och stänger. När vi kom hem så gick urlastningen bättre, även om han försökte vända sig om... fast lyckades inte  så kan det gå mycket bättre?? Nee inte enligt mig!! Super nöjd med honom så här långt då jag ändå inte fick något "bakslag" i ridningen även det inte gick framåt!